Här kommer en underbar bildsekvens som visar prov på ÄKTA KÄRLEK :o)

Matte; jag vill ha en PUSS - NU!!!

Ja du ska få en puss, men först en kram :o) Så - titta nu in i kameran och le!

Nu ska du få en puuuuuuuuussss :o)

 
Vill ha en tiiiiiiiill puss.......

Vad håller ni två på med egentligen, jag vill också vara med!!!

Jajajaaaa - du ska också få vara med :o) Så - en puss på mulen till dig med :o)

 
Så, nu försöker vi ALLA tre stå still så att vi kan komma med på en bild som inte blir suddig...

Haha, det var nog aldrig meningen att jag skulle åka på tävling igår. För det första - århundradets stormen BERIT står för porten och gör att jag tvekar både en och två gånger (tävlingsplatsen likaså) huruvida klokt det är att ge sig av eller ej. Men, är man tävlingssugen så är man :o) Så off we went... Började givetvis med att göra Aramis fin i stallet, allt gick i rasande fart eftersom jag från tävlingsplatsen fått reda på att man packat ihop klassen (så många strykningar) (typ hälften...). Detta innebar förvisso att jag fick starta ordinarie tid - men för allas skull var det ju skönare desto tidigare alla kom hem eftersom stormen skulle öka i styrka framåt seneftermiddagen. 

Aramis gick snällt in i släpet och snart var vi på väg. Jag kan säga att det blåste rejält... Och körningen krävde full koncentration, men väl ute på motorvägen var det faktiskt ganska lugnt. Min SUV och mitt boggisläp känns som en mycket trygg och stabil kombination :o) Väl framme på tävlingsplatsen blåste jag in i sekretariatet och anmälde oss. Sedan fick Aramis direkt rasa ut i stormen och komma in på framridningen. Han var jättesnäll och inte alls tittig (vänta bara...). På framridningen kändes han SUPER!!! Jättefin!!! Härligt uppe i formen, lätt och energisk. Varierade formen och han var så loss och fin, följsam och härlig. Efter att ha ridit i 20-25 minuter begav jag mig in på banan. Domaren satt och väntade med tom bana eftersom jag hade så många strykningar framför mig (fick helt enkelt rida in när jag kände mig redo). 

Red in på banan och satt plötsligt på en häst som var spänd som en fjäder. Jag ska verkligen inte skylla på yttre omständigheter men faktum är att det blåste så i ridhuset och blev något resonansljud på ena kortsidan som stundtals lät som ett jetmotorflygplan skulle starta... Men man kan ju säga att det inte var till vår fördel :o) Red runt inne på banan på en mycket spänd och tittig Aramis som mest gjorde tvärnit på tvärnit hela tiden. Var svårt få flyt i ridningen om man säger som så... 

Domaren blåste och jag red upp på medellinjen. Fin halt, hälsar, rider fram i trav och DÄR tar det STOPP!!! Aramis tvärnitar sju meter framför domarbordet och vägrar gå fram, får gira ut till vänster och gå ut i mellantrav. Blir livrädd för väggen och hoppar in i banan. Taktmiss längst ner pga Aramis får syn på sig själv i en spegel. Långsida öppna, bra, halvvolt, bra, diagonalsluta trav - väldigt hackig eftersom den går mot domarbordet. Ut på medellinjen mot domaren, återigen tvärnit. Gir åt höger, ökad trav, okej. Öppna långsida upp, bra, halvvolt in, bra, diagonalsluta mot domaren, Aramis börjar galoppera. Ut på medellinjen mot domaren, tvärnit, gir åt vänster. Blir livrädd för väggen igen och hoppar in i banan. Halt på medellinjen, bra, rygga, bra. Fram i mellanskritt, spänd.  Ökad skritt, spänd och varierad form eftersom han får syn på cafeterian. Galoppfattning vid A - mycket bra! 8-meters volt, bra! Enkelt byte diagonal, sådär, får bryta tidigare eftersom han var på gång att byta. Ut på långsidan, blir livrädd för väggen och hoppar till, 8-metersvolt vid domaren, skyggar för domarbordet. Stannar upp i galoppen vid domarbordet. Byte, okej, Byte, okej. Skyggar vid väggen, skyggar vid domaren. Ökad galopp - okej. Uppridning skaplig. Halt hälsning. Tack och adjö.

Betyg: Från två till åtta...

Ja, jag ska inte klaga på att jag inte har en elektrisk häst i alla fall. Och sedan vågar jag inte tänka på hur många poäng jag gick miste om igår, nej - jag gör helt enkelt så att jag glömmer gårdagen :o)

Först vill jag börja dagens inlägg med att bjuda på helt underbart härliga salsatoner från Miami Vice - skruva upp volymen och låt musiken flöda! Jag drömmer mig bort till Kubas varma stränder, klubbar längs gatorna, salsa, dans och glädje! 

Nu lämnar vi Kuba och återgår till ett tämligen grått och regnigt Lund istället :o) Haha... Idag har jag haft ett par elever, arbetat med Zäta, gått långrunda med Zäta, utfört sedvanliga stallsysslor, ridit en härlig Aramis och haft det allmänt trevligt. Jag skulle vilja prata lite om Aramis och hans samlingsarbete som nu faktsikt går riktigt framåt. Anledningen till att det nu går så mycket bättre än tidigare är givtevis att Håkan har låtit behandla honom i bäckenet, vidare har han haft en mycket bra igångssättning med uppbyggnadsarbete i mest rigorösa anda. Jag har också, under denna period, passat på att förkovra mig i min egen ridning och vad jag själv kan förbättra för att nå om inte stjärnorna så i alla fall trädtopparna :o)

Främst har jag kommit fram till att mitt största bekymmer är att jag låter hästen ligga på för mycket i handen - när jag lämnade iväg min häst till min tränare under en vecka (för ett par månader sedan), fick jag veta att Aramis tog alldeles på tok för mycket stöd i handen. Han använde handen som ett femte ben. När jag sedan testade att träna ett minipass för en ny tränare var det första hon sade till mig att Aramis INTE får ligga på i handen så som han gjorde. För att dra en parallell så kunde det förr hända att mina ringfingrar var "döda" efter ett ridpass (alltså noll blodtillförsel...) - då kan ni ju tänka er hur fel allt var :o/

Så NU är det ANDRA BULLAR!!! För det första är jag EXTREMT noga med att Aramis INTE får ta handen som ett FEMTE ben. Ja, inte något tredje eller fjärde heller för den delen. Drivningen ska förvisso fångas upp mjukt i handen - men det får inte bli någon häveffekt av allt och drivningen jag ger ska generera aktvitet och bakbensengagemang - INTE något vansinnestempo raktframraktner... *hmpf*. Innan Aramis faktiskt förstod vad jag menade hade vi några diskussioner (se ett par veckor tillbaka) - men nu är han som förbytt!!! Jag har ett härligt stöd fram, alldeles lagom, mina ringfingrar lever efter varje ridpass, Aramis tar i mer och mer bak för varje pass och jag sitter numera på en häst som verkligen går i rak uppförsbacke!

Även om jag nu har börjat nosa på samlingen så är givetvis Aramis inte stark här - det märker man tydligt när man begär liiiite mer... Då orkar han inte utan faller isär. Så mina förhoppningar rörande morgondagens tävlingar är ju inte att vi går in och sopar banan precis :o) Men förhoppningsvis ska jag kunna visa upp en, i alla fall då och då, för klassen krävd form. Sedan är bytena lite hejkomochhjälpmig :o) Men!!! Viktigast av allt - vi är på gång :o)

Önskar nu oss lycka till och håll tummarna klockan 16.06 imorgon, för då rider vi in på MSVB:2-banan :o)

Ha en härlig lördagskväll!

         

Först och främst måste jag ju visa en bild på underverket :o) Den nyskodda hoven utan sin sko:

Sedan har jag en fråga till er kära läsare; vad i herrens namn håller min kära Rigoletto på med? Det här fenomenet har jag nu sett under flera år - men bara denne man har visat prov på det och jag kan inte för mitt liv komma på varför?! Har ni någon aning? Varför i hela fridens namn fyller man krubban med halm? Samma visa - varje dag :o)

   

Sist men inte minst; ett fotografi från underbara Stockholm och en makalös vy som jag skådar ut över varje gång jag lämnar mitt kontor :o) Säga vad man vill om Stockholm, men vackert är det!

 

FASEN också :o( Igår var hovslagaren och hälsade på... Försåg alla två hästar med nya fina skor MED snösulor. Och på eftermiddagen när jag åkte upp till stallet, gång två den dagen, för att fixa lite smått och även rida Aramis - vad möts jag av? Ja givetvis en häst med TRE skor... Det finns dessutom inte en chans att motionera Aramis på nåot sätt i världen eftersom han är förskräckligt ömfotad  :o( Så det var bara att ställa in honom i boxen igen. Och så tävlar jag på söndag... Ringde till hovslagaren direkt i morse och han ska försöka komma ut ikväll (alternativt imorgon). Hoppas på det förstnämnda. 

Ihaaaaaaa :-/

   

TROTS att morgontrötta jag klev upp 04.50 i morse (!) så är jag obeskrivligt glad fortfarande efter gårdagdens härliga ridpass :o) Befinner mig just nu på tåget mot Stockhom (var annars, haha) - ska upp och träffa min handledare och en av Sveriges bästa utvärderare. Ska bli otroligt spännande! Eftermiddagen kommer att spenderas på mitt arbetsrum. Dagen lär absolut avslutas med att vandra runt i Gamla stan och njuta av alla vackra hus och gränder. Snälla Ida har lovat att ta hand om hästarna idag och imorgon och för Aramis del blir det ingen vila :o) Han ska ridas ut - passar utmärkt när han har en matte som helst av allt bara sitter och trimmar innanför fyra väggar :o)

Jag tänkte berätta om ett preparat som jag börjat ge till Rigoletto. Det är nämligen så att varje höst slash vinter - så fort det börjar bli lite fuktigt i luften - så får han lite problem med hosta. Aldrig i stallet, men ofta när man värmer upp eller ett par gånger under ridpasset. Naturligtvis vill jag inte ha det så och efter att ha konsulterat Madeleine hos Bengts hästsport så fick ett preparat från Cavalor följa med hem. Förra året åt Rigoletto en örtmix (i fast form) från Dodson & Horrell, den var bra men det tar mycket längre tid för kroppen att upp örter (kan ta flera veckor)... Och eftersom problemet är här och nu så var inte detta något alternativ i år. Nej, därför fick det bli "Cavalor Bronchix Chronic" - och tro det eller ej; hostan försvann på ett par dagar! Visst frustar han lite under passen, men hostningarna är borta :o)

Det var dagens tips :o) Dock får man öppna stora plånboken (betalade 1000 kronor och en behandling räcker tre veckor vill jag minnas)!

Nu ska jag vända blicken utåt och studera  vårt vackra landskap i gryningen! I högtalarna sjunger Billie Holiday och jag måste säga att jag har det ganska bra :o)