Vi har haft en hel del sitsdiskussioner i stallet de senaste dagarna och ett kärt och alltid lika återkommande ämne när jag tränar mina elever är sitsen. I min dressyrvärld är vår sits; det vill säga hur vi sitter och hur vi inverkar på hästen (som rubriken lyder) A och O! Det må kanske i vissas öron låta tramisgt eller rent av onödigt; men tro mig - utan en god sits kommer du inte komma särskilt långt i din utveckling som ryttare - och ekipage för all del. Vad jag främst ser som ett stort problem hos många ryttare är deras kroppshållning - många blir krokryggiga i sadeln och liknar vad jag elakt brukar kalla Ringaren i Notre Dame. En puckelryggad ryttare inverkar på flera negavita sätt på hästen. Dels hamnar man ofelbart i "framstupa sidoläge" och lägger således sin kroppstyngd på främre sittbenen. En mer upprest position i sadeln får genast kroppstyngden att placera sig på de bakre sittbenen; just där du ska ha din tyngd. Jag kan dessutom slå vad om att en puckelryggad ryttare spänner sig vilket därmed skapar spänningar i både armar, mellangärde och ben (lår, knä främst). Jag brukar säga till mina elever att de ska tänka skulderbladen ihop, lyfta upp sitt huvud och inta en position som söger "här kommer jag". Den ryttare som intar denna hållning får genast en mycket bättre position i sadeln och inverkar plötsligt på ett helt annat sätt (se grön linje på fotot nedan). Om man tänker att man ska försöka aktivera hästen bakifrån så faller det sig naturligt att en puckelryggad ryttare definitivt inte kan påverka några bakben.

Nästa kära detalj som jag väldigt ofta ser hos ryttare är fel handställning och fel inverkan med handen. För det första ska linjen från armbågen fram till hästens mun vara spikrak (se röda linjen på nedanstående bild). Denna linje får inte vara bruten. Många ryttare rider, som jag ser det, med alldeles för högt buren hand  (något man kan göra när man har en häst som går i hög form). En högt buren hand på en häst som går i normalläge kommer innebära en bruten linje och sannolikt sitter den ryttaren och "bär" runt på hästens huvud inklusive några hundra kilo till...

Nästa vanliga problem när vi talar om händer är detta med att ha ständigt kontakt med hästens mun. Självklart ska man kunna "klappa" hästen på halsen för att kolla så att den inte hänger i handen. (Men det är ett helt annat kapitel). Nu talar jag alltså om gummibandet du har fram till hästens mun. Det får under inga omständigheter vara någon form av glappkontakt fram till munnen - men det får absolut inte heller vara någon betongfast hand som absolut inte fjädrar. Tänk gummiband och tänk ständigt kontakt.

Ett tredje vanligt problem med handen hos ryttare är handen som inte kan vara stilla. Det här gäller ofta ryttare som har en dålig balans vilket medför att de håller balansen i handen. När de skumpar i sadeln skumpar handen med och när de rider lätt lyfter de handen. Detta gör hästens mun orolig och den tidigare gummibandskontakt jag talade om liknar mest en gammal båttamp som sladdrar runt som en överkokt tagliatelle. 

Många ryttare som spänner sig i sadeln har en grundproblematik som egentligen inte sitter i varken ben eller hand eller överlivsposition; problematiken sitter i bäckenet. Det är nämligen så att mycket av den sitsproblematik som uppstår kommer från att ryttare är svaga i sitt bäcken och därmed inte öppnar upp tillräckligt. Detta brukar synas tydligt eftersom de här ryttarna ser ut att sitta ovanpå hästen och inte "i" hästen. En annan vanlig indikator på att man inte öppnat upp i bäckenet är att man spänner benen, alltså; man drar upp sina knän, låter hälen komma upp och tån peka utåt. En ryttare som öppnar upp i sitt bäcken blir mycket mer avslappnad i hela sin position och benen hänger tungt ner precis som de ska. Hälen blir lägsta och tyngsta punkt och man klämmer inte åt runt hästen, varken med vad, knä eller lår.

Det är i alla fall min syn på sitsen! Vad och hur tycker du?

 

Kicki

22 april 2011 10:38

halkade in via Stinas blogg..
personligen är jag grönavis på rakryggade ryttare, Jag har "gamnacke" och svag puckelrygg även avsuttet så det är anatomiskt omöjligt för mig att se sådär snygg och riktig ut.=(
precis som hästarna har vi olika kroppsliga förutsättningar...

http://kaa.bloggplatsen.se

 

Jessica

22 april 2011 13:27

Håller med om att sitsen är A och O och den är någonting som alla ryttare ständigt borde arbeta med enligt min mening! Att sitta hundra korrekt i alla lägen, på alla hästar, är inte någon lätt uppgift. Är säker på att även GP-ryttare får påbackning om sitsen på ett eller annat sätt med jämna mellanrum! Ibland finns det även ryttare som sitter helt korrekt utifrån kriterierna men som saknar själva känslan. Därför skulle jag vilja lägga in ännu en sak bland A och O och det är timing! =)

Glad påsk!

http://dromdansaren.blogg.se

 

Monica

22 april 2011 14:29

Låter som kloka ord! Har du något tips på hur jag
"öppnar upp mitt bäcken" ?

http://tudeluu.blogg.se

 

Emma

22 april 2011 14:53

Du har så klart helt rätt! Men min fråga: HUR öppnar man upp sitt bäcken?! Har från min kiropraktor fått höra om mitt svaga bäcken, men hur gör jag för att stärka det och hur gör man sedan på hästryggen? Någon som har en bra förklaring för en C-ryttare som jag? :)

 

Maria G

22 april 2011 20:39

Jag kan inte annat än hålla med dig i ALLT du säger!
Maria G

 

Heléne

22 april 2011 22:04

Håller med, Ryttarens sits är a och o och med ett öppet bäcken kan man uträtta mirakel.
När jag hjälper andra ryttare tjatar jag ständigt om ryttarens position, låg tyngdvikt och vikten av att använda sina muskler rätt så att man kan parera hästens aktivitet där ryttarens egen stabilitet är oxå a och o.
För att öppna upp bäcknet får de ofta tänja, stretcha och även använda pilatesboll.:)

 

jenny

23 april 2011 10:44

Mycket bra skrivit!

http://jennylarssonkuskochryttare.blogg.se

 

Therre

25 april 2011 11:20

I´m with you all the way!
Många kloka ord (som vanligt!) som jag tror många skulle behöva höra :)

http://therre.bloggagratis.se

 

Dagge

25 april 2011 13:04

Jag brukar tänka så här för att få till en bra sits: jag skall sitta så att jag hamnar stående i balans på marken om någon skulle rycka bort hästen inunder mig. Det är rätt så kul att studera bilder utifrån detta perspektiv - många skulle genast dratta på näsan alternativt på gumpen :-D.

Även jag är intresserad av att höra hur du jobbar med att öppna upp bäckenet :).

 

ylle

26 april 2011 09:01

Mycket viktig fråga, jag håller också med om allt! Man kan också använda Sally Swifts (centrerad ridning)beskrivningar, man ska tänka sig att man har en fjäder i hjälmens knopp som är fäst högt ovanför en och håller upp ens huvud, skänklar och fötter ska sträva neråt marken som trädens rötter, händerna ska tänka sig att hålla ett vinglas och tyglarna skall vara som gummisnoddar.. och man ska föreställa sig att kroppens tyngdpunkt ligger nere i bäckenet som en tung kula (som en sån där rysk docka, som har tyngdpunkten lågt och hela tiden gungar tillbaka till upprätt position) Mjuka ögon (som ser men inte stirrar) är också viktigt! Alltför många rider som Du beskriver det som Ringaren i Notre Dame, dessutom verkar huvudet sitta löst på axlarna och studsar irriterande hit och dit- FULT och inte ändamålsensligt.

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

 

Ann

26 april 2011 09:36

Hej! Vi ryttare har ofta för korta höftböjarmuskler pga ridningen och att stretcha dem regelbundet gör det lättare att öppna upp bäckenet. Jag på gympa hos en tränare som själv är ryttare och hon har visat vad jag behöver stretcha för att få både bättre hållning och sits. Dessutom har hon mycket magövningar. Det har hjälpt min sits jättemycket med den här träningen. Vi är kanske så inne i vår ridning att vi glömmer att vi bör träna annat också och så har jag aldrig sett en ryttare stretcha efter ridpasset. Jag slarvar själv med detta men stretchar en stund varje kväll framför TV:n så är det inte så tråkigt.
Ann

 

Aramis - En dressyrblogg

26 april 2011 18:28

TACK för alla era kloka synpunkter! Jag återkommer snarast till bäckenfrågan :o)

http://aramise.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej alla vänner där ute! Lever ni? Även om jag nästan misstänker att de flesta av er är fullt levande, så vill jag tro att merparten av er kastat in handduken vad anbelangar min blogg. Jag gissar att era liv, precis som mitt, rullar på i ett rasande ...

Hahaha ... jag skrattar innerligt när jag tänker tillbaka på vad jag döpte ett blogginlägg till för en tid sedan: nämligen just precis "ett nytt liv" (30 mars 2012). Första meningen i det inlägget börjar "nej jag är alltså inte gravid ...". Inte just...

Hej alla kära läsare som troligtvis längre inte existerar! Jag klandrar ingen, händer ju inte så där hemskt mycket här nu för tin ;o) Hur som helst så kommer här en uppdatering! Min gamla medryttare Ida slutade härförleden pga flytt söderut och jag f...

Uuuuuuuuuuuuuusch på mig att skämta så elakt!!!!!!!!!!!!!!!!!! Först och främst: tack för alla era kommentarer. Det är ju förargligt att jag betett mig så innerligt vidrigt, men faktum är att en hel del av fakta i föregående inlägg faktiskt stämmer! ...

Ja, gott folk, vad hände? Det hände så mycket som att jag träffade en man som inte tyckte om hästar! Och därmed tycker inte heller jag om hästar längre! För någonstans måste man ju välja ... Kärlek eller hästar? Efter ett par sömnlösa nätter kom jag ...