Önskar alla mina kära läsare och alla hästar ett riktigt strålande år 2009! Själv ska jag förhoppningsvis börja tävla detta år - vilket ska bli fantastiskt spännande. Vi börjar det nya året med att köpa licens till lillpållen och så får jag ta och köpa licens till matte också :o) Ha en trevlig kväll mina vänner! På återhörande nästa år :)

Jösses vad Rigoletto är trött på Aramis barnsliga bus. Aramis hänger efter Rigoletto, biter honom i halsen, hoppar runt, gör roliga hopp, stegrar, ja allt tänkbart roligt man kan göra för att försöka få igång en lekkamrat - men oj oj oj vad Rigoletto inte alls vill leka. De ser så roliga ut i hagen; Rigoletto försöker få lite ro i på någon plats i hagen, 3 sekunder senare är Aramis där och busar, Rigoletto vänder baken till och flyttar sig till ny plats i hopp om lugn och ro, 2 sekunder senare är Aramis där och busar igen...

Det funkar i alla fall kanonbra att ha dem tillsammans även om jag tror att Aramis uppskattar sällskapet mer än Rigoletto, tror att Rigoletto längtar till lugna sköna dagar igen :o) Snart får jag börja rida på Misen, ska bli så kul! I veckan händer något jätteroligt som jag inte kan berätta om än :) Håll utkik!

Idag fick jag en sådan där rolig och lite galen idé som jag får lite då och då. Och när jag får mina idéer så brukar det inte finnas så hemskt mycket som kan stoppa dem... När jag hade morgonfodrat hästarna stod jag och tittade ut över hagen - en enda stor leråker med små hagar av plastpinnar och rep... Det såg inte allt för kul ut. Och tanken att mina två hästar ska stå i denna tråkiga kvadrat en dag till var inte allt för uppiggande... Hmmm... dååå fick jag en idé! Jag stövlade ut, med vovvis i släptåg, och rev hage efter hage. Staketpinnar och linor flög all världens väg och vips var alla småhagar ett minne blott. Kvar fanns EN enda stor fin hage (om än fortfarande lika lerig). Jag gick in i stallet och klädde på hästarna sina yttertäcken (utanpå deras pyjamasar), satte på grimmorna och ledde ut Rigoletto i den vänstra stora hagen. Aramis satte jag i den högra stora hagen. Nu fanns det inget mellanrum (bara ett enkelt staket) mellan hagarna - min tanke var att jag ville se hur de reagerar intill varandra (Rigoletto är oerhört, extremt, sensationellt ranghög...). Aramis sprang som ett jehu, överlycklig över att få kunna sträcka ut. Rigoletto stod och hoppade på samma fläck och tittade på. När Aramis lugnat ner sig så hade jag fattat mitt stora och lite läskiga beslut - nu skulle det ske - nu skulle de få gå tillsammans! Detta historiska ögonblick var magiskt! Jag stegade fram till staketöppningen som skiljer de båda hagarna åt och lossade på handtagen, öppnade och lät Rigoletto galoppera över rakt in till Aramis. Med hjärtat i halsgropen beskådade jag varje millisekund av deras möte som inte var något annat än ett glädjens ögonblick! De nosade på varandra och sedan for de iväg i en härlig galopp. De busade och lekte - det var så roligt att se dem.

Rigoletto visade Aramis sin fina hage och de sprang sida vid sida och hoppade över buskage, galopperade ikapp et cetera. Men visst såg man klart och tydligt vem som bestämde... Det räckte att Aramis tog ett litet eget initiativ till att utföra en egen handling så var Rigoletto snabbt som vinden där och berättade för honom att det är han som bestämmer! Basta! Aramis fogade sig blixtsnabbt. Sedan hände det mest roliga jag sett på länge. De två kom galopperande efter varandra med Rigoletto i täten. Rigoletto for in i hans favoritbuskage, några täta träd som han brukar fara igenom med vindens hastighet - detta ville han ju gärna visa Aramis :) Hur skönt det är när buskarna river på halsen, men Aramis uppskattade inte de där buskarna lika mycket och tvärnitade innan buskarna. Rigoletto som redan var igenom och förbi buskarna vände sig om (i galopp) för att se om inte Aramis hängt på - men i samma veva som Rigoletto vänder sig om och konstaterar att Aramis inte hängt efter - ja då händer det - Rigoletto ramlar. Denna söta skogsmullehäst på 160 cm och 600 kg tung faller som en fura... jag kunde inte annat än skratta så att tårarna rann. Rigoletto var lika snabbt uppe på benen igen och for tillbaka till Aramis för att hämta honom.
Ska bli lika roligt se dem i morgon!

Under granen i år fanns till min stora glädje ett par paket väl förankrade till min härliga hobby som jag har (hästar, om det är någon som missat det). Har ni märkt att en del i ens närvaro börjar ledsna på att alltid få en lång önskelista enbart bestående av hästrelaterade prylar ;) Konstigt - jag som tycker det är så fantastiskt roligt med hästsaker ;o) Speciellt om man slipper köpa dem själv! Nåväl. Igår fick jag i alla fall en ny tävlingskavaj! Så underbart fin mörkt, mörkt blå Pikeurkavaj med sammetskrage! Här ska tävlas! Ska bli skönt att hänga undan min gamla Eurostar-kavaj som för övrigt är Niklas Arvidssons gamla kavaj :) Nu ska jag bara fräscha upp garderoben med ett par nya bländvita tävlingsridbyxor också, men det får vänta till födelsedagen!

Allt går fint här hemma med hästarna. De sköter sig superbt. Rigoletto surnar dock till av att gå i så liten hage, han är van vid att leva i "ett med naturen" i sin härliga hage. Får nu mest stå och titta på en skimmel hela dagarna, suck!

Nej, nu ska jag ut och fodra hästarna med kvällshö! God fortsättning!

Från oss alla - till Er alla - en riktigt god jul :)

Mellan julklappslackandet och rimmen piper jag ner till stallet (som ligger en trappa ner från min lägenhet *lyx*) och pussar på två mysiga mular i ett tyst och stilla stall där enbart julstjärnan lyser.

Så fort hagarna var klara i förmiddags så släppte jag ut hästarna. Ut med Rigoletto vildhäst först. Hade gjort lagom stora rasthagar med mellanrum. Rigoletto fick gå i den längst bort. Gick in i stallet och hämtade Aramis som var stencool, tog honom i grimman och ledde ut honom till sin rasthage. Nu väntade ett skådespel. Jisses vad han var glad! Aramis har hittills bara stått i en mindre lerhög till hage, men fick nu känna lite mer mark under hovarna - det var inte sen med att visa sin glädje över. Han slog bakut och levde rövare medan Rigoletto storögt tittade på och undrade vad han sysslade med. Hästarna fick lunchhö i hagen vid 13 och vid 17 tog jag in dem. Det var så strålande vackert och klart väder idag att det vore synd att ta in dem tidigare. Bjöds på middagshö och kraftfoder vid intag (Rigletto fick dock morötter istället för kraftfoder). Ryktade och pysslade med båda hästarna, kollade igenom ben och annat så att inga skador uppstått i hagen idag, men allt såg ok ut. Aramis svullnad är nästan borta helt och hållet - skönt!

På återhörande! God Jul på er alla!

Nu är det jul! Underbart obeskrivlig känsla att komma ner i stallet på morgonen och mötas av hästarna. Så lugnt och fridfullt. Fodrade kraftfoder och hö och lade på utetäcken. De får stå inne en liten stund nu på förmiddagen och bekanta sig med varandra medan matte bygger små hagar. Färden hem igår gick kalasbra! Över förväntan, med tanke på att Aramis delade transport med tio höbalar som helst av allt ville hoppa in i hans del av transporten och dela utrymme :o) Aramis löste det hela på ett smidigt sätt, han passade helt sonika på att äta av de höbalar som låg lämpligt till så att säga! Vi har kallt här i skåne idag - skönt med i alla fall ytterst lite julkänsla (man har ju inte sänkt sina krav lite med åren, suck, i brist på snö, is och frost så får man vara glad att det är kallt i alla fall). På gensyn!